15 november 2009 kl. 22:18
En struktur
speciellt mönster
rutiner
inom ramar
En hel värld sin öppnar sig
när jag hör ljuden
musiken som strömmar ur mina högtalare
innan dess
är jag ingenting
Vi borde ta hand om varandra mer
ta hand
ta i hand
ta tag i
i saker
i oss
i varandra
Kontakt
det var länge sedan
men ändå inte
jag glömmer
utan att inte minnas
Varje gång vi berörs
rörs vid
vidrörs av någon
känns det som på nytt
fastän vi alla känt
känner
när det ligger en tanke bakom
Jag vill inte ge någon dåligt samvete
vad nu än ett samvete är
vad vi nu än har ett samvete för
för att vi ska känna efter när vi gjort något fel
vad än som är fel?
varför vi nu än gör fel?
men det är ändå upp till var och ens samvete att avgöra
vad som ska kännas
eller inte känns
ta ett eget ansvar
det är vårt egna ansvar
Det finns en definitiv skillnad på insikt, dåligt samvete och handling
vad det än handlar om
så är det tanken som räknas
medan sanningen är vad vi gör den till
vad vi gör
vad gör vi?
vad gör du?
Jag gör ingenting
förutom att tänka
när det inte är min uppgift
Konkret:
Det finns val vi alla gör
kan göra
vi kan välja
med den fria viljan
hur vi än gör så är det vad vi valt vad vi själva valt att göra
vårt eget val
Det är skillnad på anledning och ursäkt
det finns ingen ursäkt för bra vänskap
och ingen anledning för en dålig
jag tycker inte att vår vänskap var en hemlighet
för det är det enda löftet du inte kunnat hålla
vänskapen
värderingar
de är så individuella
vi var så överens
fånigt överens
larvligt olika
Det är fan inte mitt fel
inte ditt heller
säkert
Jag läste lite poesi för en nyfunnen själ
en vågad
väl invägd?
i vilket fall så vägde vi situationer, personer
det var ett år sedan och fortfarande finns det bara en person
precis som jag redan då skrev i mina texter
en person på a
första bokstaven i alfabetet
första personen för mig
som både talar och handlar
tänker och gör
allmänbildning om livsuppfattning
det är ingen allmän inbillning
bara min Albin
dessa ordvalsar
vi älskar dem!
