Jag har öppnat dörrarna till mitt nya livöver en dag, en natt, en gång, på
en gång frigjordes alla möjligheter, alla nödvändigheter som så länge har
täckts av en tjock dimma, avlägset, givit mig hintar, drömmar, men som varit
allt för långt bort.

Jag har inte känt mig själv. På flera år. Under ett par år har jag rest, en
lång färd, utan att röra mig en millimeter. Fast i den lilla staden. Fast i en
liten värld. Begränsad. Under denna tid har jag resonerat med mitt andra jag,
som då var mit överjag. Resonemang i mitt huvud, tankar, stoft, underligt. Vem
förstod? Inte jag..

Denna avlägsna känsla, som jag under hela tiden vetat varit min verklighet,
min möjlighet, min, jag, allt, men inte just då var det så. Det var så, men
ändå inte. Det var ju det där som jag sade om begränsning.

Men nu, eftersom det är nu, att leva i nuet.

I det här ögonblicket brinner allt. Brinner, iver, låga, höga, höga
förväntningar på låga förväntningar. En flummig tjej som gillar att skriva
texter och inte bry sig om vem som tolkar vad hon skriver.

Det finns bara två som inte känns självklara just i detta nu.

Därför fick de bara en mening. I detta. Eftersom jag inte funnit meningen
med dem i det andra. Glad över detta fyndiga som kom ur något jag inte räknat
med.

Ord betyder ingenting. Allting. Inte någonting.

Så.. Något lite är jag inte intresserad av. Allting är så mycket, att lite
inte skulle räcka. Du försvinner, jag är ledsen men du gör det. Konkuransen är
så hård, så stor, storslagen. Mitt är så stort, så storslaget. Jag växer, blir
ett monster i det lilla. Det stora i det lilla eller det lilla i det stora.

Anette! (här är dina rader, till dig) Du märker, markerar, menar vad du
säger och det gillar jag väldigt mycket. Dig gillar jag väldigt mycket. En
betydande roll och allt på ett simpelt bananskal.

Underdriven överdriven och utdriven. Underbarn och översittare.
Undervärderade utvärderingar som överrumplat underkastas i ett överfixerat
samhälle.

En överexponerad bild är för ljus och det kunde varit fallet. Jag kan inte
få nog av det. Trots att jag aldrig annars väljer det. Väljer bort det, rakt
av. Men i mig lever det fritt, vackert, ljuset.

En ljus text och ett ljust, förtjust, rus, i, överallt.

Jag älskar dig!! Du är allt för mig!! Du lämnar mig aldrig..

..för Du är JAG