Har du en aning om vad du ställt till med?
Har jag en aning om vad jag ställt till med?
Högst troligt är att ingenting blir av medan hela livet passerar. Det där var egentligen bara ren ordbajseri. Vilket lätt händer i all välmening men håll mun och bespara dig själv skitsnack. Utan att prata illa om någon skadar du inte heller dig själv som det ju blir i själva verket. Självklart.
Jag vill dig inget ont. I huvudsak. Ensak. Avsmak. Inte alls. Vill så jävla gärna att jag mår dåligt av mitt eget begär. Som jag behöver vänja av, rensa ur, bort. Ont. För helvetes jävla skitont att det här aldrig slutar att upphöra. Hör upp. Nu tystnar det. Fina ord som speglar mitt inre. Jag ger mig. Ger dig. Andrum. För all framtid. Egentligen inte alls. För det är mig själv jag ger. För jag orkar inte mer. Jag behöver andas. Inte alls märkligt att jag i detta nu förundras så av antiinflammatorisk livsstil, renlevnad. Ibland behövs en detox och ibland är definitivt nu. Sällan känt så sjukligt starka känslor av förverkligande i själva livet som jag upplever genom denna kropp och själ. Självförverkligande!
Finaste Dd! Finast du! Så är det verkligen. Kanske sätter jag upp dig på en pedestal, men det är i alla fall värt det med tanke på allt fint jag fått uppleva tillsammans med dig. Allt du givit, eller kanske allt jag tagit..?! Tog för mig, av dig, utan välmening, inte alls med mening men fullt medveten i förnekelsens skepnad.
Det jag gjorde, i sig, var inte fel, men svart som natten, mot dig. Mot mig.
Jag lever med erfarenheten av att fått uppleva en av de starkaste positiva energierna i kärleksform.. och jag förlåter mig själv för det. Jag förlåter och jag går vidare.
Jag längtar tills känslan klingar av så jag slipper bli gråtfärdig, ge vika för fasaden om ig själv, för mig själv, och stilla bryta ihop för att aldrig mer sopa någonting, som handlar om mina känslor, under mattan.
Hur sjukt är det inte att precis när jag satt och skrev det där så sjunger de “gonna sweep this under the carpet” i låten som jag lyssnar till. Calper, Ayelle – Middle
Jag väljer att bryta nu, för nu. För att det känns okej att bryta. Eftersom det är vad jag behöver träna på, disciplin, långsiktiga mål, avstå, uppbrott, avbrott, paus, stopp, vänta.
Jag är en bra människa och jag gör verkligen mitt bästa vilket inte bara är bra utan mycket väl godkänt. Fortsätt på din väg Is-abella. Tina upp, följ vägen till ditt hjärta!
