Isabellas blogg

Om jag tänker på att jag tänker så mycket blir det bara dubbelt så mycket tankar i tankarna och det tänker jag inte tillåta!

Tänk på att inte tänka på vad jag tänker på
låt det ske
låt det vara!

Känslan av att ha en konstruktiv konversation med sig själv,
för sig själv,
i sig själv.
I och för sig speciellt i sig.

Helt otroligt,
lyckotårar

Allt är så nära
allt känns

Att rensa
ge plats
öppna upp
jorda sig
allt
gav direkt utdelning

Dansen och hästarna har givit mig livet, storheten, dig, mig, mig själv
och
så mycket mer än jag nog ens kan förstå!

Livet gav mig dansen
Livet gav mig hästarna
Allt som har kommit genom dessa är livskvalitet

Jag har de bästa vännerna
både här på jordelivet och i himmelriket
Jag öppnar upp mig
på en helt annan nivå
på en helt ny nivå
med dig
och dig
och med dig
av alla människor
och av alla människor
och med mig
och med oss
och allt runt omkring oss

En spännande resa har just börjat
har pågått
ett tag
två tag
ger mig ett handtag framåt
handtag famntag klapp eller kyss

Helt plötsligt så ser jag allt så klart
självklart
plötsligt är världsbilden kartan som leder mig dit jag ska
beroende på vilken världsbild jag har
påverkar det vilket mål jag når
och så har vi än en gång flätat samman alla trådar
livstrådar
sammanflätade liv
och livsöden
i det stora hela

Fokus
storheten i fokus
storheten i dig
och mig
oss
alla
tillsammans!

Jag började rabbla namn,
men insåg att ni alla är en del av det stora hela
oavsett uppgift
mening eller anledning

Kärlekens energier
Kärleken övervinner allt!

Änglar finns <3

Nostalgifällan att titta på gamla bilder!
Lite mysigt och plågsamt
på samma gång.
Känner hur jag smakar
på
och
försiktigt älskar
allt som format mig.

Tänker på igår
idag
imorgon

Samlar tankar
tid och rum

Tror det går bra,
i mitten
framför
bakom

whatever 🙂

Självdisciplin är ett fascinerande ord men helt utan känsla.
Du kan känna dig stark för att du är disciplinerad,
men kom ihåg att det är ditt mål som motiverar dig.
Men ett fokus på ett högre mål behövs ingen självdisciplin,
eftersom det är ditt fokus som driver dig framåt.

En klok man fick mig att vrida på orden,
utan att förvränga.
Att ha disciplin låter som en styrka,
men för mig som en strikt svaghet.
Om jag fokuserar på att ha fokus,
på det som driver mig,
äro målet blott en dragningskraft framåt
där resan blir upplevelsen
och jag slipper längta
det att blicka framåt utan att blunda för det jag har mitt framför ögonen
se värdet i det lilla
och det lilla i det stora

Klokhet i en ask
but I’m not gonna ask myself

Ge svar istället för att fråga
Leta svaren istället för att vara frågande
Var nyfiken
inte skeptisk

Ångra inte det du gjorde
utan, ångra det du inte gjorde

Om så för det lilla,
i det stora,
för sedan,
för nu,
för senare.

Kom ihåg nu, fokus!

//www.youtube.com/embed/QV_Pm-HPhCE
//www.youtube.com/embed/VPeu2WxJiQg

//www.youtube.com/embed/C6p3fRVKnQI//www.youtube.com/embed/Fo7jj0urA0w//www.youtube.com/embed/wx636epnzgw//www.youtube.com/embed/xBAEvHt_W78//www.youtube.com/embed/-lYZaekU-ng

Ingen blir väl gladare än när ett helt blogginlägg av ordförvrängningar går upp i rök av en simpel knapptryckning..

Det var väl helt enkelt inte meningen att jag skulle låta någon annan läsa,
utan istället blev det en personlig ventilering med en ordförlust som avslutning.

Jag vänder det som innan lät negativt till något positiv,
eftersom det var jag som häromdagen skrev att:
Lycka är känna!

Lycka är att leva,
känna, vara, här och nu.

..och jag kan inte sluta förundras över hur en känsla, som var min, kunde bli så verklig att jag själv trodde att den var sann. Något som ingen vet, kanske en.

Jag kan omöjligen tolka alla intryck
från något som jag aldrig tror att jag upplevt, innan.
Det var förut en annan sak, känsla,
som om jag hela tiden gjort allt med ett visst motstånd,
och när det motståndet var utom all existens
fanns det inget att släppa för att bli fri

Kanske det här handlar mer om dig än om mig, som alltid.
Det att vara huvudpersonen i sitt eget liv,
känslan av att vara självständig,
inte självupptagen.

Du är inte min vän bara för att vänförfrågan godkänts,
du är inte bara min vän utan en del i något stort så litet att ingen kan förstå.
Hur allt skapades av ingenting,
hur någonting skapade något ännu större.

Det enda jag vill är att släppa,
eller rättare sagt hålla fast vid känslan av att släppa taget!

Jag mår bäst av att vara fri, omfamnad
fritt omfamnat
fritt tolkat
omformulerat

Längta inte framåt utan att njuta av det som sker på vägen.
Vi sade det igår, jag säger det idag.
Du kan väl påminna mig lite “hipp som happ”,
precis som “hipp som happ” kan påminna mig väl!

..om dig!

..men det här är om mig!

//www.youtube.com/embed/L80Fvg4-Xh8

Tänk att en blogginlägg som började med “You make me feel good” och en hur sprallig känsla som helst, slutade med ett fall av tårar och musik som rör själen.

Känslotjej hej!

Det blev väldigt omtumlande inlägg, ren terapi, utan att jag lade en tanke däri. För orden flödar bäst utan tankar, låta sinnet leverera det som behöver komma ut.

En liten text om en stor sak, utan ett storhetsvansinne om en småsak. För det är det lilla som gör det stora!

Kram på dig också 🙂

//www.youtube.com/embed/e-ORdDXp7-Y

//www.youtube.com/embed/v94q6ZouWGQ
Det råder inga tvivel om att jag, trots en “dippdag”, mår bättre än någonsin. Livet vänder i precis de riktningar jag aldrig kunnat tro och inte ens hunnit hoppats på.

Vem är du som kommer in och sedan försvinner ut ur mitt liv. Känslor som kommer upp till ytan, nya som skapas, gamla som återskapats och sedan försvinner igen.

Jag försöker så gott jag kan och jag lever varje dag med så mycket sinnesnärvaro jag förmå att ha beroende på situation.

Lite lägger jag för att vila, svalna, samtidigt som jag egentligen inte har någonting att förlora på att ta itu med det direkt, på mitt vis, naturligtvisabella 😉 ..tänk så underfundigt, underbart, underligt, underskattat och under uppbyggnad <3

Det lilla jag lagt för att vila, svalna, mogna för en morgondag, är av den anledningen, för het, förr hett, rakt på sak, färskt, kanske rent av omoget och visst ska man skörda det man sått, men ha tålamod, min vän, för morgondagen är inte här än.

Ett glädjefyllt möte mellan två som blev en som jag inte har en endaste aning om hur det gick till. Hur i hela friden kan man göra saker man inte ens vet, hur kan två rörelser, i en spegelbild, vara den samma, åt olika håll, samma håll, i samförstånd och spelet kan börja.

Jag har egentligen ingenting att invända, mer än att jag har lite svårt att komma i säng, i sin vanliga ordning (oordning?)..

Tack livet för att jag lever!

Tusen tankar till alla mina änglar i himlen <3

Lollo, underbara människa. Du fyller mig med glädje, vid varje svår stund och jag tänker på dig både för att tacka, förlåta, önska och avnjuta jordelivet som du gått vidare från. Du är min stora inspirationskälla och vägledare i både nöd och lust, sorg och glädje. Tack för att du FINNS!! För lycka är att finnas till och lycka är att känna, och jag känner dig, i min kropp och själ – och framför allt i mitt hjärta!

Karin, min lilla stumpa. Vad gör du nu? Var är du nu? Du försvann så fruktansvärt hastigt, plötsligt och du lärde mig om döden, livet efter detta. Du lever starkt i alla våra minnen där vi skrattar, bryter ihop i en hög på golvet och kippar efter luft över någonting som är så hemskt tråkigt att det blir roligt, högsta nivån på låg humor. Älskad och saknad, rörd och berörd. Jag känner på mig att du nu är en fager fragil fjäril vars vingslag startar en orkan i öknen för att påvisa sin storhet i det lilla.

Zebastian, kära, älskade, underbara, vackra! Du är så vacker att det gör ont i hjärtat på mig och det är precis så jag ska minnas dig.. även om sista stunden tillsammans med dig var en av de mest hjärtskärande minnena jag kommer att bära med mig. En viktig del i en värld av ytlighet, men för mig är du djupt omfamnad av kärlek och värme, självsäkerhet, stolthet, av allt det du förtjänar.

Det är för dig jag gråter! Det är så nära från det att vi sade hej då, (farväl, på återseende) jag älskar dig! Jag blöder för dig, för mig, för oss, för det vi hade, fortfarande har. Jag tillåter mig inte ens att känna, på riktigt, helhjärtat, för att det är för jobbigt. Det här är också första gången jag ens skriver ut vad jag tänker, för att jag inte klarat av att sätta ord på mina känslor. Kanske inte velat..

Jag har svårt att få ord till mig när jag tänker på dig, och så fort jag sätter ordet “dig” om dig, så tänker jag “oss”, vi, ett tecken, att det fortfarande är. Jag hoppas du har det bra, klart jag vet att du har, ändå svider samvetet som tusen nålar, om jag haft en fysisk själ, över alla skäl, över dig, oss, jag stal ditt liv, du var inte ensam, jag var inte självisk, jag var där. Du var, och är, det vackraste mina ögon skådat. Men också något så skadat. Jag längtar till vi ses på andra sidan! Jag kommer alltid att älska dig innerligt. C hälsar! Puss hjärtat <3

*
//www.youtube.com/embed/B-OoisekXIA//www.youtube.com/embed/8rq-DfIhAEA

Lycka är att kunna känna!

Omslut dig själv och ge dig ord som får dig att må bra!

Säg aldrig någonting om dig själv som du inte vill ska vara sant!

Människan är välsignad som kan skratta :’)

Livet där allt bottnar i en barndom som ingen tycks minnas..

Just när jag tycker att livet står som mest still,
då jag fallit tillbaka i gamla mönster som gör varken till eller från,
orsaken till mitt stiltje i livet..

Just då faller allt på plats,
först nytänkandet,
sedan frustrationen,
och mer frustration,
därefter kommer gråten,
som jag erfaren håller tillbaka,
om och om igen.

Sist men inte minst,
kommer insikten.
Starkare än vinden,
utanför mitt fönster.

Förenklat förklarat,
mycket förorsakat.
Få förundrat
och faktiskt förolyckat.

Ingen undrar över hur det kommer sig eller varför det blev
men alla lever med ovissheten utan svaret på frågan
Grundproblemet är viktigare än den akuta symptomen

Ikväll fann jag en viktig pusselbit som jag länge saknat!

Ikväll fann jag att jag inte är det jag presterar,
utan känslan bakom det.
Där varje del är har en stor väsentlighet,
där prestationen inte mäts i hur mycket eller lite,
utan i hur det kändes.

Ikväll fann jag att jag inte är det jag presterar,
som känslan avslöjar.
Där allt handlar om det lilla,
där prestationen inte bara är förkastlig,
utan även klandervärd, dålig, undermålig, oacceptabel, usel, skändlig och fördömlig!

Hemma och helstekt efter överrörligt rörig och rörande rolig kväll.

Barfotafötterna räddade mig undan befogat gräl med dans(s)korna som genom att hela tiden vara på tårna fick snurr på det mesta.

Medan foxfeelingens frånvaro fick fäste kunde buggen få framstå som otippad färgglad favorit.

Men de få förunnade fantastiska fotförflyttningarna kom faktiskt fram, förning med feeling, för att sedan förargligt få falla på målsnöret.

En höfthierarki, ett fotfläng och tre ombyten senare..

Jag känner mig hedrad!!! – och väldigt glad <3

Förväntansfull,
det förstås
Nervös,
det behövs inte
Djup,
lagom är bäst
Ytlig,
släpp det

Det att vara glad, när man inte längre finner en anledning stark nog att vara ledsen över det man trodde skulle kännas sorgligt. Otroligt!

Musiken som speglar känslor och det enda jag vill är att ge mig hän, ge efter och ge upp den berg&dalbana som det verkligen innebär att vara jag.

Nu när den ena personen efter den andra sjunker i mina ögon, efter att första intrycket sjunkit in och sanningen landar tillsammans med samvetet som får sig en lagom hård törn för att klara sig utan att bli sårad, men tillräckligt för att känna sig som en dålig människa och med ens börjar beskyllningar över att vara den som det är fel på.

Kanske är det jag som ger mig in i saker som jag inte reder ut. Nej, för jag tänker välja att se det som lärdomar i olika relationer som tar olika, eller lika, tappning, utgång, ingång, nödutgång sökes.

Ett lite väl ostrukturerat blogginlägg av en välorganiserad tjej som bara råkar stöka till saker ibland.

På tal om att ge sig in i saker. Hur kan du tycka att det är häftigt, läckert eller hur nu det var du sade det. Det fick mig att förvånas. Alltid förberedd på att bli besviken eller förbli likgiltig. Om det ligger hos dig eller mig, grundas i oss eller er, är något som jag säkert aldrig kommer att få svar på. Alltid osäkert hur saker och ting ter sig, svalnar, skvalar, en salig blandning av svindlande höjder som aldrig nådde så högt de trodde att de skulle göra.

De gånger som orden kommer per automatik är de gånger då sorgedagen är kommen, medan lycka är svårare att uttrycka, i alla fall i text..

Kan någon förklara för mig vad det innebär att leva, smaka av och känna efter, utan att spilla, varken tid eller energi, när allt är värt det. När ord är överflödiga och jag hellre sluter mina ögon i tystnad och upphör att förklara, utan istället känna, vara, här och nu. Det är läckert, om något :’)

“
Hon har ett sätt att flytta höfterna
försiktigt när hon går

Gör någonting åt det 😉
Ja, jag ska!

“

//www.youtube.com/embed/n8qL_u_4L3M
Somebody shake me
What can I do?
Am I in love with The Night? Am I in love with you?
Will you take what I’ve got?
Will we die on the spot?
Too soon to say
What’s your name, anyway?

You make me make moves
I see you, you know I see you
I break through to get to you
It’s so true, it’s so true

Äntligen förstår jag känslan som alla pratar om men aldrig själva känt. Äntligen förstår jag innebörden av någonting större än det som jag trodde var storhet. Äntligen har jag funnit vägen som leder dit alla vill och strävar mot, men aldrig kommer.

~

Jag önskade mig ingenting och fick allt jag inte visste att jag ville ha. Jag tog bort obetydliga saker och människor ur mitt liv och fick utrymme att känna och tänka.

~

Ur ett annorlunda perspektiv är mörkret en trygg omfamning, för svart är alla färger. När dagen sover i den svarta nattens skugga läker vi alla sår till vi möter morgonens ljus. Ljuset som inte är någon färg utan bara en spegel som visar världen.

~

Jag möter mig själv och dig genom mig. Väsentliga bearbetningar genom andra människor i mig själv. Möt, känn, lär, finns till och lev vidare.

~

Det att möta sina känslor genom någon annan, eller någon annans känslor i sig själv. Mötet mellan det man inte visste att man skulle träffas så hårt av och känslan av att vara oslagbar! <3