Jag ska strukturera upp mitt liv, långsiktiga mål.
Det där regnet gav mig en hel del trots allt, inte bara blöta strumpor.
De där orden, våta av regnet. Alla ord i en fuktig hög, omöjliga att utskilja. Som om de flugit omkring, gömt sig, inte velat bli fångade, inte kunnat. Som om de blev tagna, på plats. Nu är det dags att låta dem torka, för att sedan sortera upp. Livet.
Precis om jag beskrev det för dig och mig. Känslan av att någonting är i behov av att rensas. Rensa luften. Den där känslan av att luften är full av spänningar, som innan ett åskväder. När åskvädret väl kommer känns det både skrämmande och skönt, få utlopp för alla sina känslor. När det är över är allt helt stilla, solen letar sig fram där mitt ibland molnen.
Precis så.
Här sitter jag med regnets alla ord, som all pollen vid kanten av alla vägar. Gul, blöt och fast. Nu har jag tagit fast orden, fått fatt i motivationen. Omvandlat den där energin.
Snart vännen ska jag åter sprudla, jag behövde bara de där orden först.
Tack! Än en gång 🙂
Be right back!
